Tidiga graviditetstecken: när bör du ta ett graviditetstest?
Om du tror att du kan vara gravid är ett graviditetstest hemma vanligtvis mest tillförlitligt efter att mensen uteblivit. Graviditetstester som säljs på apotek och i livsmedelsbutiker mäter
graviditetshormonet hCG i urinen.
Vanliga tidiga graviditetstecken kan vara:
- Utebliven mens
- Ömma eller svullna bröst
- Illamående eller kräkningar
- Trötthet
- Ökat behov av att kissa
- Lätt molvärk eller en dragande känsla i nedre
delen av magen - Halsbränna, uppblåsthet eller förstoppning
Lätt obehag kan vara normalt i början av graviditeten, men kraftig smärta, riklig blödning eller symtom som oroar dig bör alltid diskuteras med vårdpersonal.
Om ditt graviditetstest är positivt kan du kontakta en barnmorskemottagning förråd och uppföljning av graviditeten. Under graviditeten erbjuds du regelbundna besök påbarnmorskemottagning för att följa både ditt och barnets välbefinnande.
Första trimestern: graviditetsvecka 1–14
En liten början med stora förändringar
Den första trimestern är en period av snabb utveckling. Redan innan graviditeten syns utanpå kroppen läggs viktiga grunder.
Under de första veckorna räknas graviditeten från den första dagen av din senaste mens. Efter befruktningen fäster embryot i livmodern och moderkakan börjar utvecklas. Moderkakan kommer senare att förse det växande barnet med syre och näring.
Under den första trimestern:
- Embryots viktigaste organ och kroppsstrukturer börjar bildas
- Hjärtat och det centrala nervsystemet börjar utvecklas
- Ansiktsdrag, armar, ben, fingrar och tår tar gradvis form
- Mot slutet av trimestern brukar embryot kallas foster
- Hjärnans utveckling fortsätter under hela graviditeten och även efter födseln
Du kan följa graviditetens utveckling vecka för vecka via 1177:s graviditetsguide.
Positivt graviditetstest: vad händer nu?
Att se ett positivt graviditetstest kan kännas spännande, känslosamt och nästan overkligt. I början kanske kroppen inte ser särskilt annorlunda ut, och symtomen kan variera mycket. Vissa mår illa och känner sig mycket trötta, medan andra känner sig nästan som vanligt.
När du vet att du är gravid är det bra att kontakta en barnmorskemottagning. Det första besöket bokas ofta in tidigt under graviditeten och är ett tillfälle att ställa frågor om mat, kosttillskott, träning, läkemedel och vad du kan förvänta dig framöver.
Mat, motion och välbefinnande i vardagen under tidig graviditet
I de flesta fall är skonsam fysisk aktivitet bra under graviditeten. Om du var aktiv före graviditeten kan du ofta fortsätta med lämpliga former av rörelse och anpassa intensiteten efter hur du mår.
Promenader, simning, gravidyoga och lätt styrketräning är vanliga alternativ.
Aktiviteter med hög fallrisk, kraftiga stötar eller mycket intensiv fysisk belastning kan däremot behöva undvikas. Om du är osäker på vad som passar dig, fråga din barnmorska eller vårdgivare.
När det gäller mat kan du äta det mesta, men vissa livsmedel och drycker bör undvikas eller begränsas under graviditeten. Livsmedelsverket erbjuder uppdaterade svenska råd om livsmedelssäkerhet, näring och mat att undvika under graviditeten.
Vanliga symtom under första trimestern och råd för att lindra besvären
Illamående, trötthet, uppblåsthet, halsbränna och förstoppning är vanliga besvär i början av graviditeten. Ofta lindras symtomen när graviditeten går vidare.
Följande råd kan hjälpa till att lindra besvären:
- Ät små måltider regelbundet. Små mellanmål kan hjälpa vid illamående och halsbränna.
- Drick tillräckligt med vatten. Vätska kan stödja matsmältningen och det allmänna välbefinnandet.
- Få frisk luft. En kort promenad utomhus kan lindra illamående och trötthet.
- Välj mild mat. Om stark, sur eller fet mat förvärrar symtomen kan mildare alternativ kännas bättre.
- Vila när du kan. Tidig graviditet kan vara förvånansvärt tröttande.
Blödning eller smärta i början av graviditeten
Lätt småblödning kan förekomma i början av graviditeten, men blödning kan förstås kännas oroande. Kontakta vården om blödningen är riklig, smärtsam, ihållande, illaluktande eller om något inte känns rätt. De flesta missfall sker under den första trimestern, men många som får en lätt blödning fortsätter ändå att ha en frisk graviditet.
Andra trimestern: graviditetsvecka 14–28
Tillväxt, rörelser och en graviditet som börjar kännas
mer verklig
För många innebär den andra trimestern mer energi och färre tidiga graviditetssymtom. Graviditeten kan också börja kännas mer konkret: magen blir tydligare och barnets första rörelser kan börja kännas.
Under den andra trimestern:
- Fostret växer snabbt
- Organ och kroppssystem fortsätter att mogna
- Rörelserna blir mer aktiva
- Hörsel och känsel utvecklas
- Barnet kan börja reagera på ljud och rörelse
Många förstföderskor känner de första rörelserna omkring mitten av graviditeten, medan omföderskor kan märka dem tidigare.
Fostrets rörelsemönster varierar, men längre fram i graviditeten kan det vara bra att lära känna ditt barns rörelser. Svensk vårdvägledning betonar att minskade fosterrörelser från omkring vecka 24 och framåt bör tas på allvar och diskuteras med vården.
Ta hand om kroppen när den förändras
När magen växer kan både huden, hållningen och sömnen förändras. Vissa upplever att huden på magen stramar eller kliar när den töjs. Att återfukta huden kan kännas lugnande, och en varsam massage kan hjälpa dig att komma närmare din föränderliga kropp. Well by Orion Pharma Stretch Mark Serum är perfekt för att lindra känslan av stram hud, och den återfuktande konsistensen hjälper till att förebygga uppkomsten av bristningar.
Gravidmagens storlek och form varierar mycket. Den kan påverkas av kroppsbyggnad, tidigare graviditeter, vätskeansamling och barnets position. En mindre eller större mage betyder inte automatiskt att något är fel. Din barnmorska följer tillväxten vid de regelbundna besöken.
Graviditetsdiabetes, glukosbelastning och förvärkar
När graviditeten går vidare kan nya frågor dyka upp. Vissa gravida testas för graviditetsdiabetes, ett tillstånd där blodsockernivåerna blir förhöjda under graviditeten. Din barnmorska vägleder dig
kring om och när en glukosbelastning rekommenderas.
Sammandragningar kan också börja under den andra halvan av graviditeten. Oregelbundna, smärtfria spänningar i magen kallas ofta förvärkar eller Braxton Hicks-sammandragningar. De är oftast ofarliga, men smärtsamma sammandragningar, blödning, tryckkänsla eller en känsla av att något inte stämmer bör kontrolleras av vården.
Känslomässigt välbefinnande under graviditeten
Graviditeten är inte bara fysisk. Den kan väcka glädje, osäkerhet, oro och många tankar om framtiden. Om du känner dig orolig, har svårt att sova eller funderar mycket på förlossningen eller
föräldraskapet är du inte ensam.
Du kan stödja ditt känslomässiga välbefinnande genom att:
- Prata öppet med din partner, en vän eller någon du litar på.
- Ta upp oro med din barnmorska. Barnmorskemottagningen kan erbjuda stöd och vägledning.
- Röra på kroppen på ett skonsamt sätt. Motion kan stödja sömn, humör och fysisk komfort.
- Förbereda dig stegvis. Fundera på vilket stöd du kan behöva när barnet är fött.
Tredje trimestern: graviditetsvecka 29 fram till födseln
Den sista tiden innan du får träffa ditt barn
Under den tredje trimestern växer barnet snabbt och förbereder sig för livet utanför livmodern. Rörelserna kan kännas starkare, och du kan märka sparkar, sträckningar, hicka eller rullande
rörelser.
Under den sista trimestern:
- Barnet går snabbt upp i vikt
- Fett bildas under huden
- Sömn- och vakenhetsperioder blir tydligare
- Hicka kan kännas som rytmiska rörelser
- Barnets position blir gradvis viktigare när förlossningen närmar sig
- Rörelser ska fortsätta kännas regelbundet
I slutet av graviditeten kan rörelserna ändra karaktär när utrymmet blir mindre, men de ska inte tydligt minska. Om du märker minskade eller uteblivna fosterrörelser ska du kontakta mödravården eller din valda förlossningsenhet enligt de instruktioner du har fått.
Vanliga symtom i slutet av graviditeten
De sista veckorna kan kännas fysiskt intensiva. Magen är tyngre, sömnen kan bli lättare och svullnad eller bäckenbesvär kan bli mer märkbara.
Vanliga symtom under tredje trimestern kan vara:
- Trötthet
- Svullnad i fötter eller händer
- Bäckensmärta
- Ryggbesvär
- Halsbränna
- Förstoppning
- Sömnsvårigheter
- Ökat behov av att kissa
Det här kan du prova för att känna dig mer bekväm:
- Använd kuddar för att stötta magen, ryggen eller knäna när du sover.
- Prova lugna promenader, stretchning eller graviditetssäkra övningar om det känns bra.
- Vila med fötterna högt om benen känns svullna.
- Överväg stödstrumpor om din vårdgivare rekommenderar det.
- Ta pauser och tillåt dig själv att vila eller sova en stund på dagen när det går.
De flesta graviditetsrelaterade besvär lindras efter födseln, men du behöver inte bara “stå ut” med svåra symtom. Be din barnmorska om stöd om smärta, svullnad, sömnproblem eller oro påverkar din vardag.
Att förbereda sig inför förlossningen
En förlossning går inte att planera i varje detalj, men förberedelser kan hjälpa dig att känna dig lugnare och mer informerad. Du kanske vill läsa på om förlossningens olika faser,
smärtlindringsalternativ, när du ska kontakta förlossningen och vad som kan vara bra att packa i BB-väskan.
Det kan också vara hjälpsamt att prata igenom praktiska planer med din partner eller stödperson:
- Vem ska ni ringa när förlossningen startar?
- Hur tar ni er till sjukhuset eller förlossningsenheten?
- Vilket stöd önskar du under förlossningen?
- Finns det rädslor eller frågor du vill prata om i förväg?
Om du känner rädsla inför förlossningen, prata med din barnmorska. Förlossningsrädsla är vanligt, och det finns stöd att få.
